Kärnan i PBLs kontrollsystem.
En Kontrollplan enligt Plan- och bygglagen (2010:900) är ett objektspecifikt kontrolldokument som behövs för de flesta lov- eller anmälningspliktiga åtgärder. Den utgör själva kärnan i PBLs kontrollsystem och har således en central roll i processen. I texten nedan beskrivs vad som avses och vad som är viktigt att veta som Byggherre.
Kontrollplanens innehåll.
En Kontrollplan ska formellt innehålla uppgifter om…
- vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna ska avse;
- vem som ska göra kontrollerna;
- vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden;
- vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske;
- vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand;
- vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra…
a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
b) avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen.
Källa: PBL 2010:900 10 kap. 6§
De första två punkterna inbegriper att en Kontrollplan bland annat ska innehålla en förteckning över de mest kritiska kontrollerna för den aktuella åtgärden. Med andra ord de kontroller som särskilt anses behöva genomföras för att kunna säkerställa att Samhällets krav enligt plan- och bygglagstiftningen kan antas komma att uppfyllas. Kontrollprioriteringen görs genom tillämpning av Boverkets rekommenderade trestegsmetodik.
För varje enskild kontroll i förteckningen ska det tydligt framgå vad som ska kontrolleras; vem som ska utföra kontrollen; hur kontrollen ska utföras; när kontrollen ska utföras; mot vad kontrollresultatet ska jämföras och slutligen på vilket sätt kontrollresultatet ska redovisas och dokumenteras.
Den tredje och fjärde punkten avser att Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om Byggnadsnämndens arbetsplatsbesök och slutsamråd och hur de ska aviseras (anmälas) till Byggnadsnämnden. Det finns även andra anmälningar som kan vara aktuella i det enskilda fallet, som till exempel olika hållpunkter för när en åtgärd är etappindelad eller villkorad.
Den femte punkten inbegriper att Kontrollplanen ska redogöra för hur överblivna byggprodukter ska hanteras. Det kan exempelvis vara att överblivna produkter returneras till försäljaren, får avsättning i något annat projekt eller säljs på andrahandsmarknaden.
Den sjätte, och sista, punkten anger att det i Kontrollplanen ska beskrivas hur avfall planeras att hanteras och avyttras. Här finns implicita referenser till Miljöbalken (1998:808) och framför allt Avfallsförordningen (2011:338).
I fråga om åtgärder som, helt eller delvis, innefattar rivning behöver en projekterande materialinventering oftast utföras. Den ska visa vilket avfall rivningsåtgärden förväntas ge upphov till i fråga om sort (typklassificering), kvantitet, fysisk placering i byggnadsverket, fysisk hantering, sortering och bortskaffande.
Observera! Att genomföra en ändamålsenlig och fackmässig materialinventering förutsätter särskild sakkunskap och bör bara i vissa enklare undantagsfall utföras av privatpersoner. Brister i inventeringen, eller dess implementering, kan inte bara medföra allvarliga hälso- och miljörisker. Det kan även resultera i förseningar, fördyringar eller till och med i förlängningen utfärdande av miljösanktionsavgift.
Kontrollplanens funktion.
Kontrollplan enligt Plan- och bygglagen är ett bedömningsunderlag till Byggnadsnämnden. Den utgör en del av den dokumentation som ligger till grund för Myndighetens beslut om åtgärden kan antas komma uppfylla bestämmelserna i plan- och bygglagstiftningen eller inte.
Kontrollplanen tillsammans med övriga projekteringshandlingar syftar följaktligen till att visa för Byggnadsnämnden att åtgärdens projektplaneringen är fackmässigt utförd. Det är först när det är påvisat som ett startbesked kan utfärdas.
Under åtgärdens genomförande ska sedan de kontroller som anges i Kontrollplanen utföras och verifieras i enlighet med dess instruktioner.
När genomförandet är fullbordat och alla kontroller i Kontrollplanen är verifierade hålls ett slutsamråd med Byggnadsnämnden. Ifall Byggnadsinspektören inte ser någon anledning till rättelse (av eventuella brister) ska ett slutbesked för åtgärden utfärdas.
Kontrollplanen är med andra ord ett nyckeldokument som följer med åtgärden från början (projektering) till slut (ibruktagande). Av den anledningen är det mycket viktigt att Kontrollplanen är synnerligen väl förankrad i hela projektorganisationen. Särskilt hos de aktörer som ska genomföra de enskilda kontrollerna.
Vem framställer Kontrollplanen?
I arbetet med att ta fram en Kontrollplan ska den Kontrollansvarige tillsammans med Byggherren och dennes projektorganisation metodiskt verka för att identifiera, analysera och värdera vilka moment som kan anses vara de mest kritiska för åtgärden. De viktigaste momenten tilldelas kontrollpunkter och det är dessa, som efter fastställande av Byggnadsnämnden, utgör själva kärnan i Kontrollplanen.
I praktiken är det oftast den Kontrollansvarige som sammanställer Kontrollplanen även om det rent formellt är Byggherrens ansvar att den upprättas och efterföljs. Vilken aktör som civilrättsligt ansvarar för att utföra kontrollerna styrs av vad som är kontraktuellt avtalat mellan parterna. Det offentligrättsliga ansvaret är emellertid alltid Byggherren och kan inte överföras på någon annan part eller aktör.
Oavsett vem som utformar förslaget till Kontrollplan bör samarbetet mellan Byggherre, Kontrollansvarig och Projektörer vara kommunikativt, målfokuserat och lösningsorienterat. Det är under de premisserna som potentialen för framtagandet av en verkningsfull och ändamålsenlig Kontrollplan är som störst.
Vanligt förekommande sammanblandning.
Kontrollplan enligt Plan- och bygglagen ≠ Entreprenörens egenkontroll!
Kontrollplan enligt Plan- och bygglagen benämns också i lagstiftningen som Byggherrens dokumenterade egenkontroll. Den ska inte förväxlas med Entreprenörens egenkontroll! Att ordet egenkontroll ingår i båda begreppen är en beklaglig koincidens.
Som nämnts tidigare är en Kontrollplan enligt Plan- och bygglagen ett bedömningsunderlag till Byggnadsnämnden. Den utgör, när den är korrekt ifylld, en del av den dokumentation som ligger till grund för Myndighetens beslut om åtgärden kan antas komma uppfylla bestämmelserna i plan- och bygglagstiftningen eller inte.
Entreprenörens egenkontroll däremot, är en samling dokument för kvalitetssäkring med vilka Entreprenören kan påvisa att det som avtalats också har levererats och/eller utförts.
Dessa två ska inte förväxlas! De är två olika handlingar, med två olika syften, på var sida gränsen mellan offentlig- och civilrätt.
De båda kan tangera varandra i vissa avseenden och kontroller i de båda handlingarna kan vara utförda av en och samma person. Däremot ska Kontrollplanens resultat redovisas självständigt i förhållande till Entreprenörens egenkontroll.
Resultatet av en kontroll i Kontrollplanen bör följaktligen inte referera till ett dito i Entreprenörens egenkontroll. Ett dylikt förfarande är inte bara felaktigt, utan det ökar också risken för missförstånd och felaktigheter.
Underlåtenhet att följa fastställd Kontrollplan.
Ansvaret för att Kontrollplanen efterföljs och löpande fylls i vilar uteslutande på Byggherren i enlighet med Plan- och bygglagen 10 kap. 5§. Men med det sagt har även den Kontrollansvarige ett ansvar att utöva den kontroll som behövs för att tillse att så faktiskt också sker.
Underlåtenhet att följa den fastställda Kontrollplanen kan leda till att Byggnadsnämnden belägger åtgärden med någon sorts föreläggande, byggstopp eller nekat slutbesked. Är bristerna av allvarlig art är det dessutom troligt att den Kontrollansvarige avsäger sig sitt uppdrag.
Av ovan nämnda anledningar ska en fastställd Kontrollplan alltid följas till punkt och pricka och vara synnerligen väl förankrad i projektorganisationen och alla berörda parter.
Kontrollplanens begränsningar.
Som nämnts i första stycket är Kontrollplanen grundbulten i kontrollsystemet i Plan- och bygglagen. Men som Byggherre är det viktigt att förstå dess begränsningar.
Kontrollpunkterna i Kontrollplanen ska bara avse de mest kritiska momenten. Det för att säkerställa att alla väsentliga tekniska egenskaps- och funktionskrav i Plan- och bygglagstiftningen efterföljs. Underförstått är dock att alla övriga byggregler också ska efterlevas, även om de inte ingår som kontrollpunkter i Kontrollplanen. Det kontrollåtagandet bör förslagsvis regleras genom kontrakt mellan Byggherren och dess Entreprenörer (som bör bära det ansvaret). Kontrollen bör vidare dokumenteras, t ex genom Entreprenörens egenkontrollsystem.
Även om Entreprenörens egenkontroll inte krävs in av Byggnadsnämnden inför slutbesked, är den ett viktigt underlag i den Kontrollansvariges uppdragsutförande. Dess förekomst signalerar även till Byggnadsnämnden att Byggherren tagit sitt ansvar gentemot Samhället på allvar. Vilket i förlängningen är en faktor i Byggnadsnämndens beslut om slutbesked.
En annan viktig begränsning är att Kontrollplanen bara ska beröra krav stipulerade i plan- och bygglagstiftningen. Krav i andra författningar berörs alltså inte, såvida det inte finns en direkt hänvisning.
Ett talande exempel är kravet på förekomst av brandsläckningsutrustning i byggnadsverk. Enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO (2003:778) 2 kap. 2§, framgår att Fastighetsägaren eller Nyttjanderättshavaren av ett byggnadsverk ska tillse att brandsläckningsutrustning finns tillgänglig i skälig omfattning. Det kravet återfinns dock inte i plan- och bygglagstiftningen och ska följaktligen inte ingå Kontrollplanen.
Sammanfattningsvis är alltså Kontrollplanen juridiskt begränsad till plan- och bygglagstiftningen. Det innebär att Byggherren självständigt behöver tillse att övriga krav också efterlevs och att åtgärder kopplade därtill dokumenteras. Förutom att det är Byggherrens juridiska ansvar, är det även viktigt ur ett försäkringsperspektiv. Vid en eventuell framtida skada eller olycka kommer försäkringsgivaren kontrollera om Fastighetsägaren/Förvaltaren åsidosatt sina legala skyldigheter. Om så är fallet kan eventuell försäkringsersättning förvägras vilket kan vara ett tungt ekonomiskt och juridiskt ok att bära.
Det finns således ett flertal starka skäl till att Byggherren bör ta alla sina skyldigheter på allvar! Vid osäkerhet kring skyldigheterna bör en sakkunnig engageras i projektorganisationen. I vissa fall kan den rollen fyllas av den Kontrollansvarige, men det förutsätter att denne är inläst på lagkrav som faller utanför dess lagstiftade uppdrag.
©2026 LJ Ahlin Byggnationsteknik