Förklaringar

---

Förklaringar av nyckelbegrepp.

På den här sidan finns förklaringar till ett urval av vanligt förekommande nyckelbegrepp inom plan- och bygglagstiftningen. Källförteckning med länkar finns längst ner på sidan.

Begreppsförklaringar och definitioner.

AB04: Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, utgåva 2004. Ett standardiserat kontraktsformat framtaget av Byggandets Kontraktskommitté. Används mellan näringsidkare eller andra juridiska personer (B2B).

Källa: BKK, 2004

ABT06: Allmänna bestämmelser för projekterings- och utförandeentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbete, utgåva 2006. Ett standardiserat kontraktsformat framtaget av Byggandets kontraktskommitté. Används mellan näringsidkare eller andra juridiska personer (B2B).

Källa: BKK, 2006

ABK09: Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, utgåva 2009. Ett standardiserat kontraktsformat framtaget av Byggandets kontraktskommitté. Används mellan näringsidkare eller andra juridiska personer och konsumenter (B2B/B2C).

Källa: BKK, 2009

ABS18: Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader, utgåva 2018. Ett standardiserat kontraktsformat framtaget av Byggandets kontraktskommitté tillsammans med bland annat Konsumentverket. Används vid nybyggnad mellan näringsidkare och konsumenter (B2C).

Källa: BKK, 2018

Allmän plats: En gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov.

Källa: SFS 2010:900

Annan anläggning: En varaktig konstruktion som inte är en byggnad. Exempelvis murar, plank, altaner, parkeringsplatser, lekplatser, upplag, master, torn och bryggor inkl. tekniska anläggningar.

Källa: TNC -94

Arbetsmiljöplan: Ett dokument med en strukturerad planering för arbetsmiljöarbetet i byggprojektet. Ska finnas upprättade vid projekt som innefattar särskilda riskmoment, när arbetet beräknas pågå 30+ arbetsdagar eller om det involverar 20+ arbetare samtidigt.

Källa: AFS 2023:3

Arbetsplatsbesök: Möte med Byggnadsnämnden där det bland annat kontrolleras att kontrollplanen och lovet efterföljs och att inget uppenbart strider mot byggreglerna. Mötet sker på byggarbetsplatsen.

Källa: Boverket 2026

BAS-P: Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering. En roll som enligt Arbetsmiljölagen (1977:1160) måste utses av Byggherren för att identifiera, förebygga och samordna arbetsmiljörisker i planerings- och projekteringsskedet av ett byggprojekt. Gäller endast om två eller fler Projektörer är engagerade i projektet.

Källa: AFS 2023:3

BAS-U: Byggarbetsmiljösamordnare för utförande. En roll som enligt Arbetsmiljölagen (1977:1160) måste utses av Byggherren för att identifiera, förebygga och samordna arbetsmiljörisker under byggskedet av ett byggprojekt. Gäller endast om två eller fler Entreprenörer är engagerade i projektet.

Källa: AFS 2023:3

BBR: Boverkets byggregler (BFS 2011:6) är Boverkets föreskrifter och allmänna råd gällande de tekniska egenskapskraven enligt PBL (2010:900), med några undantag. Författningen upphör till största delen att gälla från och med sista juni 2026.

Källa: Boverket 2026

Bebyggelse: En samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader.

Källa: SFS 2010:900

Besiktning: En undersökning som utförs av särskilt utsedd förrättare (Besiktningsman) för att konstatera om ett objekt i ett eller flera avseenden uppfyller ställda krav. Inom plan- och bygglagstiftningen avser begreppet endast civilrättslig kontroller.

Källa: TNC -94

Brandskyddsbeskrivning: Projekteringshandling som ska redogöra vilka förutsättningar som råder för åtgärden, hur brandskyddet planeras utformas samt om någon del av detsamma verifierats genom analytisk dimensionering.

Källa: BFS 2024:7

Brandskyddsdokumentation: Relationshandling som redogör för hur brandskyddet faktiskt har utformats samt om brandskyddskraven enligt BFS 2024:7 uppnåtts. Handlingen ska vanligtvis upprättas av en certifierad sakkunnig (SAK) eller motsvarande.

Källa: BFS 2024:7

Brandskyddsplan: Planritning som visar utrymningsvägar, brandcellsgränser, larmknappar, samlingsplatser etc.

Källa: BFS 2024:7

Byggherre: Den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten som omfattas av PBL.

Källa: SFS 2010:900

Byggherrens projektorganisation: Alla aktörer som är anlitade av Byggherren för att projektera, kontrollera, leda, samordna eller fysiskt utföra en åtgärd.

Källa: Boverket 2026

Byggnad: En varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.

Källa: SFS 2010:900

Byggnadsnämnden: Den eller de nämnder (myndigheter) som fullgör kommunens uppgifter enligt plan- och bygglagstiftningen.

Källa: SFS 2010:900

Byggnadsverk: Samlingsbegrepp för byggnad eller annan anläggning.

Källa: SFS 2010:900

Byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk.

Källa: TNC -94

DUI: Drift- och underhållsinstruktion.

Källa: SFS 2010:900

Egenkontroll: Kontroll som utförs av den som utfört, eller låtit utföra, en åtgärd. Inom plan- och bygglagstiftningen berörs främst två typer av egenkontroller som inte ska förväxlas. För en beskrivning av skillnaden mellan de två, vänligen läs stycket Vanligt förekommande missuppfattning gällande Kontrollplaner på sidan ⇲ Vad är Kontrollplan enligt PBL?

Källa: Boverket (sammanfattning) 2026

Enbostadshus: Bostadshus med endast en bostadslägenhet.

Källa: TNC -94

Fasadändring: En ändring av en byggnad som innebär att byggnaden byter kulör, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre karaktärsdrag påverkas på annat sätt.

Källa: SFS 2010:900

Flerbostadshus: Bostadshus med minst tre bostadslägenheter.

Källa: TNC -94

Funktionskontrollant: Inom plan- och bygglagstiftningen finns officiellt fem olika sorters certifierade funktionskontrollanter: Brandskydd (SAK), energi (CEX), ventilation (OVK), kulturvärden (KUL) och tillgänglighet (TIL). Det är Byggnadsnämnden som bedömer vid vilka åtgärder en viss kontroll ska utföras av en certifierad funktionskontrollant.

Källa: Boverket 2026

Föreläggande: Byggnadsnämnden kan besluta om ett så kallat föreläggande för att komma till rätta med brister enligt plan- och bygglagstiftningen. Det är ett tvingande verktyg som en sakägare måste hörsamma.

Källa: Boverket 2026

HF17: Hantverkarformuläret, utgåva 2017. Ett standardiserat kontraktsformat framtaget av Konsumentverket, Villaägarnas riksförbund och Byggföretagen. Används vid ROT-tjänster mellan näringsidkare och konsument (B2C).

Källa: Konsumentverket 2017

Injusteringsprotokoll: Relationshandling som beskriver inställningar av reglerutrustning eller don i distributionssystem för vatten eller gas (luft) för att projekterade värden skall erhållas i systemets olika delar.

Källa: TNC -94

Interimistiskt slutbesked: Ett tillfälligt slutbesked som Byggnadsnämnden under vissa förutsättningar kan ge i avvaktan på ett slutligt slutbesked.

Källa: SFS 2010:900

Komplementbostadshus: En fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad.

Källa: SFS 2010:900

Komplementbyggnad: En fristående byggnad som kompletterar en huvudbyggnad och inte är inredd med en självständig bostad.

Källa: SFS 2010:900

Kontrollansvar enligt PBL: Vänligen klicka på fliken ⇲ Förklaringar, ⇲ Vad innebär Kontrollansvar enligt PBL, i huvudmenyn.

Källa: Boverket (sammanfattning) 2026

Kontrollplan enligt PBL: Vänligen klicka på fliken ⇲ Förklaringar, ⇲ Vad är Kontrollplan enligt PBL, i huvudmenyn.

Källa: Boverket (sammanfattning) 2026

LOD: Lokalt omhändertagande av dagvatten är principen om att dagvatten ska infiltreras eller fördröjas inom den egna fastigheten.

Källa: Svenskt Vatten 2026

Luftflödesprotokoll: Relationshandling som redovisar uppmätta och injusterade luftflöden i ett ventilationssystem, vilket säkerställer att ventilationen uppfyller projekterade krav, hälsoföreskrifter och OVK-regler.

Källa: TNC -94

Lägenhet: Ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende utgör en självständig enhet. Lägenhet kan utgöra bostadslägenhet eller lokallägenhet.

Källa: TNC -94

Materialinventering: En systematisk kartläggning av vilka byggprodukter och avfallstyper som en rivningsåtgärd kan ge upphov till, inklusive farliga ämnen i material och komponenter. Åtföljande dokumentationen ska förutom förekomster och kvantiteter även visa hur uppkomna byggprodukter och avfall planeras att hanteras, sorteras, förvaras och bortskaffas.

Källa: Naturvårdsverket 2026

Miljönämnden: Den eller de nämnder (myndigheter) som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet.

Källa: SFS 2010:900

Miljösanktionsavgift: En straffavgift som kommunens Miljönämnd kan besluta om för brister i tillämpningen av miljö- och hälsoskyddslagstiftningen.

Källa: SFS 1998:808

Ombyggnad: Ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas.

källa: SFS 2010:900

Områdesdifferentiering: Innebär att lov- och anmälningsplikten är differentierad baserad på var åtgärden vidtas och hur den förhåller sig till sin omgivning.

Källa: SFS 2010:900

OVK: Funktionskontroll av ventilationssystem. Relationshandling som verifierar systemets utformning och funktion. Handlingen ska vanligtvis upprättas av en certifierad funktionskontrollant (OVK) eller motsvarande.

Källa: SFS 2011:338

ROT: Akronym som står för renovering, ombyggnad och tillbyggnad.

Källa: TNC -94

Sakkunnig: Person som har dokumenterad fackkunskap inom ett visst gebit.

Källa: TNC -94

Slutbesked: Byggnadsnämndens beslut att åtgärder som fått startbesked anses slutförda och att byggnadsverket får tas i bruk.

Källa: SFS 2010:900

Slutsamråd: Möte med Byggnadsnämnden där bland annat efterlevandet av kontrollplanen, den Kontrollansvariges utlåtande och förutsättningarna för slutbesked gås igenom. Genomförs oftast på byggarbetsplatsen.

Källa: Boverket 2026

Småhus: Bostadshus som innehåller högst två bostadslägenheter. Småhus kan vara dels enbostadshus, dels tvåbostadshus som är fristående eller sammanbyggda i tomtgräns.

Källa: TNC -94

Startbesked: Byggnadsnämnden beslut att en åtgärd som kräver lov eller anmälan får påbörjas.

Källa: SFS 2010:900

Teknisk anläggning: Byggnadsverk som har en specifik teknisk funktion. Exempelvis anläggningar för produktion, distribution, eller hantering av elektricitet, tele-, TV- och radiosignaler, digital datatrafik samt värme, kyla, vatten, avlopp och avfall.

Källa: BFS 2020:5

Tekniskt samråd: Möte med Byggnadsnämnden där Byggherren, med biträde av sin Kontrollansvarige, presenterar hur de tekniska egenskapskraven enligt Boverkets föreskrifter avses uppnås, inklusive den för åtgärden objektsspecifika kontrollplanen.

Källa: Boverket 2026

Tillsyn: Byggnadsnämnden är tillsynsmyndighet för frågor gällande plan- och bygglagstiftningen. De har därmed en skyldighet att undersöka brister som uppmärksammats.

Källa: Boverket 2026

Tomtmark: Ett område som inte är en allmän plats, men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål.

Källa: SFS 2010:900

Tryck- och täthetsprotokoll: Protokoll som visar att trycksatta installationer har testats och håller tätt. Protokollet fungerar som säkerhetsdokumentation vid nyinstallation eller besiktning.

Källa: SäkerVatten 2026:1

Tvåbostadshus: Bostadshus med två bostadslägenheter.

Källa: TNC -94

Utstakning: Överföring av data från nybyggnadskarta till markerade punkter (stakkäppar) i terrängen. Arbetet ska utföras av en behörig mättekniker.

Källa: TNC -94

Våtrum: Utrymme där golv och väggar kan förväntas bli utsatta för vattenbegjutning vid upprepade tillfällen. Exempel är badrum, duschrum, tvättstuga.

Källa: SäkerVatten 2026:1

Ändring: En eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde.

Källa: SFS 2010:900

ÄTA: Samlingsbegrepp som står för ändring, tillägg och avdrag. Används i, eller som tillägg till, standardkontrakt som AB04, ABT06, ABK09, ABS18 och HF17 etc.

Källa: BKK 2026

©2026 LJ Ahlin Byggnationsteknik