Kontrollplanens funktion.
En Kontrollplan enligt Plan- och bygglagen (2010:900) är en kravställande myndighetshandling. Den innehåller bland annat en förteckning över de kontroller som anses behövas för att kunna säkerställa att Samhällets krav enligt Plan- och bygglagen kan antas komma att uppfyllas. Kontrollplanen ska bland annat innehålla angivelser om…
- Vad som ska kontrolleras.
- Vem som ska utföra kontrollen.
- Hur kontrollen ska utföras.
- När kontrollen ska utföras.
- Mot vad ska kontrollresultatet jämföras.
- På vilket sätt kontrollresultatet ska redovisas och dokumenteras.
Kontrollplanen ska vara objektspecifik och ska upprättas för de flesta lov- eller anmälanspliktiga åtgärder, även om ett fåtal undantag förekommer. Vid utförandet är Kontrollplanen grundbulten i Plan- och bygglagens kontrollsystem och således en handling som är vital för att åtgärden längre fram i processen ska kunna erhålla slutbesked.
Vem framställer Kontrollplanen?
I arbetet med att ta fram en Kontrollplan ska den Kontrollansvarige tillsammans med Byggherren och dennes organisation metodiskt verka för att metodiskt identifiera, analysera och värdera vilka moment som kan anses vara de mest kritiska för åtgärden. De viktigaste momenten tilldelas kontrollpunkter och det är dessa, som efter fastställande av Byggnadsnämnden, utgör själva kärnan i Kontrollplanen.
I praktiken är det oftast den Kontrollansvarige som sammanställer Kontrollplanen även om det rent formellt är Byggherrens ansvar att den upprättas. Vilken aktör som civilrättsligt ansvarar för att utföra kontrollerna styrs av vad som är avtalat mellan parterna. Det straffrättsliga ansvaret är emellertid alltid Byggherrens och kan inte överföras på någon annan part eller aktör.
Oavsett vem som utformar förslaget till Kontrollplan bör samarbetet mellan Byggherre, Kontrollansvarig och Projektörer vara kommunikativt, öppet och lösningsorienterat. Det är under de premisserna som potentialen för framtagandet av en verkningsfull och ändamålsenlig Kontrollplan är som störst.
Vanligt förekommande missuppfattning gällande Kontrollplaner.
Kontrollplan enligt Plan- och bygglagen ≠ Entreprenörens egenkontroll!
Kontrollplan enligt Plan- och bygglagen benämns också i lagstiftningen som Byggherrens dokumenterade egenkontroll. Den ska inte förväxlas med Entreprenörens egenkontroll! Att ordet egenkontroll ingår i båda begreppen är en beklaglig koincidens.
Kontrollplan enligt Plan- och bygglagen är ett bedömningsunderlag till Byggnadsnämnden. Den utgör, när den är korrekt ifylld, en del av den dokumentation som ligger till grund för Myndighetens beslut om ifall åtgärden kan antas uppfylla lagkraven i Plan- och bygglagen eller inte.
Entreprenörens egenkontroll däremot, är en samling dokument för kvalitetssäkring med vilka Entreprenören kan påvisa att det som avtalats också har levererats och/eller utförts.
Dessa två ska inte förväxlas! De är två olika handlingar, med två olika syften, på var sida gränsen mellan offentlig- och civilrätt.
De båda kan tangera varandra i vissa avseenden och kontroller i de båda handlingarna kan vara utförda av en och samma person. Däremot ska Kontrollplanens resultat redovisas självständigt i förhållande till Entreprenörens egenkontroll.
Ett utfall av en kontroll i Kontrollplanen bör följaktligen inte referera till ett dito i Entreprenörens egenkontroll. Ett dylikt förfarande är inte bara felaktigt, utan det ökar också risken för missförstånd och felaktigheter.
Underlåtenhet att följa fastställd Kontrollplan.
Ansvaret för att Kontrollplanen efterföljs och löpande fylls i vilar uteslutande på Byggherren i enlighet med Plan- och bygglagen 10 kap. 5§. Men med det sagt har även den Kontrollansvarige ett ansvar att utöva den kontroll som behövs för att tillse att så faktiskt också sker. Underlåtenhet att följa den fastställda Kontrollplanen kan leda till att Byggnadsnämnden utfärdar ett åtgärdsföreläggande eller till och med ett förbud mot att fortsätta med åtgärden. Först när bristerna är avhjälpta kan arbetet återupptas.
©2023 LJ Ahlin Byggnationsteknik